Veckan som gått..

Lång tid sen uppdatering och det har sina anledningar. Milo är borta, och praktiserat hela förra veckan. Angående praktiken så gick allt åt helvete. Jag vantrivdes men trodde bara att osäkra-Ida var i farten. Men nejdå! Jag vantrivdes föratt jag vantrivdes. Man kan inte gilla alla ställen. Och det var fan mobbing där. allt jag gjorde var bara fel fel fel. Fast det inte ens VAR JAG som gjort felet,det är jag 100% säker på. Jag praktiserade i ett Kök, ett kök där dom gör mat till alla skolor i hela borlänge. Jag har praktiserat med sånt förr så jag trodde helt enkelt det skulle bli lite kul iaf,iaf så jag hade ''detta-är-okej''-känsla. Men inte då.

I fredags fick ****** ''ta hand om'' mej.. Jag gjorde lite olika saker och på slutet skulle vi ställa in den varma färdiga maten i vagnarna. Vagnarna har två skåp, ett för varm mat och det andra för exempelvis bananer,jordgubbar, jaa. sånt osm inte behlöver värmas upp.. Jag förstod ju givetvis direkt att all mat som vi hade just då skulle ställa in i de varma skåpen. Och jag var väldigt väldigt noga med att kolla 2-3 extra gånger att jag hade in i rätt skåp (det var dessutom jättevarma så man visste ju att det var rätt skåp på en gång) När det hade gått en timme kom en av tanterna och frågade ******* om hon visste att det stod FISK i det kalla skåpet. Vi följde med till skåpen och där börjar ******* småviska med den andre tanten och peka på mej och sa ''det är hon, hon aldrig förstå vad jag säga. hon göra fel hela tiden'' (ja hon är invandrare) sådär fick jag stå och ta emot skit,IGEN av henne. Jag blev så förbanand att jag skrek till dom att ''Ja, det är då fan inte jag som ställt den fel iaf'', visst, jag borde ha stannat och inte gett upp. Men just i den stunden så rann allt av mej. Blir jag förbannad och sedan säger till,så förvandlas alla förbannade känslor till bryta ihop-känslor, hänger ni med? Jag halvsprang gråtandes därifrån. Jag bytte om,tog bussen hem och mådde skit. Jag kan fortfarande inte prata om det speciellt mycke med nån..

Även inpå morgonen  frågade hon ''hur gammal är du?'', varav jag svarade hur gammal jag var. Skrattade svarade hon ''Är du 21år och du bara praktiserar? har du bara kommit hit i ditt liv?''. Jag tog det inte som en komplimang kan jag säga.

Så just nu e ja rätt less. Jag hatar att jag suger åt mej kritik och mår så äcklgit dåligt av det. ..




tjao!

2009-02-08 | 10:38:05 | Jag är blond, vad är din ursäkt? | 2 Kommentarer


Kommentarer från er söta läsare.


» Malin

Ejda! Du får peppa upp dig lite! Var stolt över att du sa ifrån iaf.. Och ta nya tag i något annat kök!

2009-02-10 // 11:18:37
» Frida

Du är prescis som mej, jag får också bryta-ihop-känslor när jag blir arg, först blir jag arg sen gråta typ..



och att hon sa så där "har du bara kommit hit i ditt liv.." och när hon skyllde på dej om fisken, Det var fan mobbning, på riktigt! Hon ser ner på dej, de är nog inte alls bra för dej att vara där.

2009-02-11 // 11:21:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback