deleteJag har läst igenom min gamla blogg från 2007-2008/09. Så mycke känslor därifrån. Så mycke glädje och vänskap som jag inte känner längre. Vad är det som händer ? Förr älskade ja,ja,det står att jag ÄLSKAR denna människa. Idag känner jag mest irritation, besvikelse och nästintill hat. Jag har inga människor kvar snart. Jag skakar av mej alla som funnits vid min sida och står, sitter här ensam kvar med ingen alls. Jag känner mej egoistisk. Jag känner mej enormt ensam. En vacker dag kommer jag stå här ensam. Jag kommer inte ha någon vid min sida som känner mej eller vet vem jag är.
Jag hade så många. Jag har många namn i min mobil. Men hur många av dom, om ens någon står vid min sida hela livet? Vem offrar sej för att vara med mej när allt är som värst? Jag må vara egoistisk och elak,men jag vet inte en enda människa som hade gjort ''vad som helst'' för mej. Det är så jag känner och känt ett tag. Det finns ingen jag känner att jag kan ringa mitt i natten och gråta för. Det behöver inte handla om att det är fel på dom,utan att jag hatar att visa mej svag för människor jag inte känner full förtroende för.
Ångrar redan att jag skrev det.
Jag hade så många. Jag har många namn i min mobil. Men hur många av dom, om ens någon står vid min sida hela livet? Vem offrar sej för att vara med mej när allt är som värst? Jag må vara egoistisk och elak,men jag vet inte en enda människa som hade gjort ''vad som helst'' för mej. Det är så jag känner och känt ett tag. Det finns ingen jag känner att jag kan ringa mitt i natten och gråta för. Det behöver inte handla om att det är fel på dom,utan att jag hatar att visa mej svag för människor jag inte känner full förtroende för.
Ångrar redan att jag skrev det.
Kommentarer från er söta läsare.
» lys1
tänker inte ens svara på detta. däremot:
<3
» Nettan
Men Ida,jag kommer alltid finnas för dej,du får ringa mej precis när du vill,glad som ledsen
Vi gled ifrån varandra men hittade tillbaka och det är jag väldigt glad för.
Även fast vi inte träffas så ofta,även fast vi kanske inte hörs av så ofta som jag skulle vilja,även fast det är 14 mil mellan oss så kommer du alltid vara min bästa vän och en av dom få jag känner att jag kan lita på till 100%.
Jag känner att jag kan prata med dej om allt,du dömer aldrig,utan lyssnar och förstår.
Det är så en vän ska vara,en vän ska vara precis som du och jag hoppas att även du känner/kommer känna att du kan prata med mej om allt.
Även fast det kan kännas som att du är väldigt ensam så är du inte det,jag finns här bara du vill.
Saknar dej och hoppas att vi ses snart.
Love you
Du får vara arg, och ledsen och besviken om du vill. Och varför vissa personer väljer att ge sig av har jag ingenaning om, och varför du stöter bort dom vet jag inte heller.
Men jag vet att du är fin, trotts att vissa saker blir fel ibland, Du är jämt välkommen och mysa med mig och gråta med mig, Vi kan göra de tillsammans <3
Trackback