Det är konstigt, Du ska kunna fritt få tala om hur du ser på saker, hur du tänker, som du gjorde nu tex.
Skulle du vara glad över om jag satt och höll käften, och bara tog emot om du sa något jag blev å frundera över, eller om du råkar säga en sak som jag missuppfattar, ska jag vara tyst och senare bli ledsen och tycka du är värsta dålig?.
Det tror jag inte, För du vill inte bli "uppfattad" om en sån, fast det kanske bli så pga missförstånd, saker du säger, saker jag inte förstår.
Om du inte vill höra det jag vill säga till dig, vad jag jag då göra?. Ska jag prata med någon annan om det? För jag vet själv inte vad jag ska tro.
Jag känner inte dig så som jag kände alla andra som jag tycker om. När jag Väl känner den rätta Ida Sjur då vet jag vad du går för, och då fösrtår jag även dig, Jag försöker förstå dig, för jag vill förstå dig. Men du verkar inte vilja att jag ska göra det, då du säger "Nej så har jag inte sagt", och när jag berättar hur jag ser att du ser på mig, pga av vissa saker du säger ibland, varför ska jag då inte kunna fråga? Utan att du ska ta de så personligt?.
Jag vill bara veta varför, vissa saker blir som de blir.
Du gör det kanske inte medvetet som du skriver, men du reagerar på de sättet att jag skulle vilja dig något ont, Du sticker ut alla taggar mot mig, som jag vore djävulen själv när jag säger något, eller frågat något som jag undrar över.
vad Ska jag göra för att du inte ska bli arg och ledsen?. är de bättre att jag är tyst? Att jag inte säger något?
Om det är så du tycker, så vet jag faktist inte vad jag ska göra.